Positivt tänkande

Positivt tänkande är hjälpsamt men vid överdrift kan det stjälpa. Aspekter som förbisetts inom personlig utveckling och självhjälp samt vad man kan göra för att optimera de goda effekterna av positivt tänkande handlar dagens blogg om.

Under många år har jag hört runt omkring mig kommentarer som: tänk positivt, du skapar den värld du tänker, använd affirmationer och nyttja attraktionslagen. Försöken resulterade i känslan att jag fick skylla mig själv som drog till mig motgångar. Det var mitt fel att jag tänkte och attraherade fel. Till och med när jag tänkte positivt skickade jag ju omedvetet ut känslan av brist, fy mig. Dessutom när det hände jobbiga saker i livet skulle jag muntras upp med kommentarer som tänk positivt, så illa är det väl inte, det går över, tänk på de i Afrika mm. Värst är när jag noterat att människor bytt ämne, undvek att fråga hur jag mådde eller till och med sa att jag inte var ”rolig”. Blev jag hjälpt av detta? Fick alla dessa uppmaningar mig att må bättre. Nej faktiskt inte, det fick mig att må sämre. Då blir ju frågan var det mig det var fel på? Blir andra hjälpta av positiva heja rop?

Det har skapats en hel marknad kring positivt tänkande, därmed måste det väl ändå vara rätt tänkt? Att tänka positivet, använda affirmationer och attraktionslagen ÄR positivt till stor grad. Det ger en förmåga att hantera utmaningar på ett mer konstruktivt sätt. Det ger en ökad motståndskraft vid motgångar. Det är därför hälsosamt att försöka se på sin tillvaro lite positivare. Det är även viktigt att som positivt lagda personer försöka se utmaningar som tillfälliga yttre omständigheter, i stället för som de mer pessimistiskt lagda ofta se utmaningar som personligt felande. Det är därmed väldigt viktigt att forskare som Martin Seligman och Mihayly Csikszenmihalyi, på 1990-talet utmanade den vanliga psykologin som såg positiva människor som något sjukligt mellan ca 1945 - ca 2000. De började fokusera på positiv psykologi och vad vi kan göra för att förebygga ohälsa och stärka människors inneboende kraft och hälsa.

De resultat som den positiva psykologin (1.0) publicerade, anammades kraftfullt av självhjälpsbranschen och därmed av många människor. Samhället började skifta och min upplevelse är att man nu skall sprida positivism och glädje, annars drar man ner andra. Och tack och lov har det bidragit till att Jantelagen börjat utmanas här i Sverige, vi uppmanas till motsatsen: tänk stort och positivt. Det som dock missades är att positivism är ena sidan av människan. Ibland händer tunga saker där man behöver stöd. Ibland händer det frekvent utmanande saker så att det till slut blir för jobbigt. Vi människor kan inte alltid tänka bort händelser som sjukdom, arbetslöshet och förluster. Vi människor behöver inte skam och skuldbeläggas för att vi får ohälsa. Vi människor behöver varandra för att orka ta sig igenom tuffa omständigheter. Att vid dessa tillfällen mötas med glatta och kläm-käcka råd kan i stället skada, hur välmenande råden än är.

Den positiva psykologin (2.0) nu har kommit fram till är: Positivt tänkande är viktigt men individer ofta känner sig ensamma, missförstådda och misslyckade om de möts med enbart positiva utrop och råd. Det kan det leda till att man inte känner sig sedd och accepterad samt missförstådd vilket i sin tur kan leda till isolering och en nedåtgående spiral. Det är oerhört viktigt för alla människor att känna sig sedda, hörda och förstådda. Utan känsla av samhörighet och stöd kan vi förlora livslusten. Dessutom kan ständigt positiva människor upplevas oäkta och relationer kan kännas som om de är i obalans. Individen med utmaningar delar med sig för att få stöd, men mottagaren delar inte med sig. Det blir lika stor obalans som om mottagaren omgående för över fokus till sina egna utmaningar. Det blir inget ömsesidigt givande och tagande. Dessa obalanser kan kan bidra till att tilliten försvinner och relationen påverkas negativt, vilket är olyckligt för relationer är oerhört viktiga för vårt välmående.

Vad är då det optimala tänkandet enligt mig? Både erfarenhetsmässigt och forskningsmässigt är (som oftast) en balans det bästa. Det är viktigt att tillåta sig att känna sorg, oro och ensamhet annars tenderar känslorna att fastna och bidra till både fysisk och psykisk ohälsa. De negativa aspekterna visar oss att det finns saker i våra liv som kan bli bättre. Det är därmed viktigt att vi vågar låta även det negativa få plats i samhället och våra sociala relationer, även om vi inte skall låta det ta över. Dessutom är det viktigt att vi ger varandra tid att känna sig hörda, sedda och förstådda. Man behöver även finna acceptans för situationer man befinner sig i annars kämpar man emot. När man kämpar emot gör man inte det man behöver för att lösa eller förändra situationen. Dessutom är det viktigt att aktivt försöka styra mot de små guldkornen i livet, annars tenderar mörker att ta över, med risk för depression. Vad är då guldkornen? Det är i högsta grad individuellt. Bara DU vet vad som ger DIG glädje, frid, förundran etc.

För mig har naturen, böcker och musik utgjort guldkornen under de senaste åren när hela min tillvaro förändrades. Naturen har bidragit med närvaro och förundran när jag tagit mig tid att verkligen uppleva och utforska den genom mindfulness. Doften av nyklippt gräs eller hav. Sången från fåglar och vindens sus. Skönheten i en nyutslagen blomma. Mindfulness i naturen är det som haft bästa förmågan att distrahera och avbryta ohjälpsamma tanke och känslospiraler för mig. Böcker som väckt nyfikenhet, glädje och kunskap har gett mig energi. Medan tråkiga, obehagliga och våldsamma böcker har jag medvetet lagt bort, trots att jag egentligen uppskattar deckare och kriminalserier. Musik har jag fokuserat på det som gett mig positiva känslor, samtidigt som jag undvikit den musik som väckt stress, sorg och ilska. Det är inte alltid lätt att fokusera mot det positiva och hitta guldkorn, men min erfarenhet är att det hjälper. Det blir lite lättare eller åtminstonde lite mindre tungt. Har du några små guldkorn i livet?

En sak jag upptäckte i somras är att det är viktigt hur man definierar de positiva tänkandet. Vad innebär lycka, tacksamhet och kärlek? Vad innebär välstånd? Jag själv har länge strävat mot att älska mig själv och ha ett så bra liv jag kan. Men fokuset låg på ytliga begrepp som lycklig, framgångsrik och hög inkomst. Att vara lycklig och framgångsrik innebar bilden som Hollywood och sociala medier ofta visar upp, där allt är perfekt. Att bli framgångsrik i yrket uppfylldes, men jag var ändå inte lycklig. Jobbet saknade en för mig viktig känsla av meningsfullhet. Jag blev till slut utbränd. Lyckan jag strävade efter visade sig vara den kortvariga hedonistiska materiella och ytliga lyckan, den man får när man är nykär, har en kanonfest eller åker på en härlig semesterresa. Jag strävade efter något overkligt eftersom jag hade orimligt höga förväntningar. Det är dömt att misslyckas att långvarigt uppnå Hollywoods bild av lycka. Istället bör vi söka efter den mer varaktiga typen av lycka: välbefinnande genom välmående och tillfredsställelse, att känna sig nöjd med sitt liv och det man har. Den harmoni, nyfikenhet och varande i nuet, man förhoppningsvis fått uppleva under barndomen. En typ av lycka som jag upplever att många i vårt samhälle tappat bort genom Hollywood, reklam och sociala mediers påverkan. Att utöka mina definitioner och justera mina förväntningar har gjort stor skillnad för mig. Hur ser det ut med dina förväntningar? Är de realistiska eller ouppnåeliga? Jagar du den tillfälliga euforiska lyckan eller den mer stillsamma förnöjsamheten?

En annan sak som jag lärt mig är att vårt samhälle tenderar att premiera vissa egenskaper eller så kallade dygder som ledarskap, samarbete och själv-disciplin. Det är egenskaper som uppmuntras både i skolan och på arbetsplatser. Det är egenskaper som drivna och extroverta personer ofta har sedan födseln. Men som lätt ger känslan av otillräcklighet för dem som inte har dessa egenskaper naturligt. Det blir en roll, som till slut blir utmattande. Ett sätt att uppleva mer positivitet i sitt liv är att finna de egenskaper, dygder man faktiskt har, oavsätt om samhället värdesätter dem eller inte. Att sträva efter att uppskatta och förädla de egenskaper man själv har inneboende, föder positiva erfarenheter och känslor. När man använder sina styrkor blir livet lättare, man får medvind istället för motvind. Man lever för sin skull och inte för andras bekräftelse. Tänk om vi skulle försöka tävla med våra topp idrottare i deras grenar, vi skulle bli dömda att känna oss misslyckade så vi skulle aldrig försöka. Ändå strävar vi mot kändisar, den framgångsrika i gänget etc. Men de saknar säkert egenskaper som vi har. Ingen är bäst på allt, alla är bra på något. Vi alla behövs med våra unika bidrag till mänskligheten. Om du känner dig osäker på vad dina styrkor kan vara finns det exempel på engelska i PDF filen nedan.

Från att ha strävat efter höga mål, enligt Hollywood och samhällets bild av ett framgångsrikt och lyckligt liv, stävar jag nu efter ett liv som ger mig välmående. För mig kräver det självrespekt, självkännedom samt äkta och ovillkorliga relationer, där båda parter får den andre att växa på ett positivt sätt. Det är inte alltid lätt, gamla tankar och mönster har en förmåga att hålla sig kvar, men det är ok när man faller ner i gamla mönster. Var i känslan en stund och fokusera sen medvetet på det uppdaterade målet.

För dig som vill lära dig mer om positiv psykologi rekommenderar jag boken: Rona Hart,2021: Positive Psykology the basics. Routledge:UK

Dygder.pdf

Ladda ner PDF • 171KB