Att våga utvecklas

Jag har tidigare skrivit om de sju spiritualistiska principerna och idag lyfter jag två av dem ur ett psykologiskt perspektiv. Det är den femte principen som handlar om det personliga ansvaret samt den sjunde principen som handlar om evig utveckling.

Men kan man verkligen se på andliga perspektiv ur ett psykologiskt perspektiv? Absolut! Det finns ett helt forskningsområde som kallas Religionspsykologi, varav jag ägnat sommaren till att lära mig om den jungianska psykologin. När man tar del av den schweiziske psykiatrikern Carl Gustav Jungs läror får man ett psykologiskt perspektiv på de två nämnda principerna. C G Jung levde 1875 - 1961 och är tillsammans med neurologen Sigmund Freud och läkaren Alfred Adler grundare till det som kallas djuppsykologi, alternativt psykoanalys och analytisk psykologi. Djuppsykologin har lagt grunden för dagens psykologi och psykiatri. Det är de tre herrarna som kom fram till att alla människor omedvetet påverkas av tidigare händelser i livet. Händelser från barndomen som vi förträngt.

Jung utvecklade några teorier som fått stort genomslag. Min upplevelse är dock att hans roll som upphovsman har börjat visa tendenser att falla i glömska och delar av teorierna är så vedertagna att de idag börjat ses som allmängiltiga. De teorier som Jung skapat är Komplexteorin som säger att olika händelser kan skapa ett trauma som begravs i det omedvetna, som sedan ibland tittar fram och påverkar oss. Vidare skapade han typologi teorin som ligger som grund för begreppen introvert och extrovert samt dagens vanligaste personlighetstester som Myers-Briggs och DISC.

Men den viktiga teorin i dagens text är hans Arketypteori. I arketypteorin nämner Jung det som kallas Individuation och individualiseringsprocessen. Det är den process som motsvarar personlig utveckling. Han menar att man kan genomgå några utvecklingsfaser och finna sin fulla potential och en känsla av helhet - Individuation.

1. Genom att bekanta sig med sin arketyp Persona kommer man se vilken mask, vilket ansikte man visar utåt. Ibland är vi inte själva medvetna om vad vi visar upp för andra. Så genom att ta ansvar för att lära oss det andra ser, men inte vi själva, får vi en chans att utvecklas.
   

2. Sedan genom att bekanta sig med sin arketyp Skuggan lär man sig vilka egenskaper man inte tycker om eller saknar hos sig själv. De sidor man förtränger projicerar (lägger) man på andra. Om man till exempel är arg på en kollega som är lat kan det bero på att man själv är det, eller att man egentligen själv vill få vara lat. Genom att våga se på sig själv när man är irriterad på andra, kan man utvecklas. En obearbetad skugga leder ofta till att den växer och till slut skapar oönskade problem.
   

3. Vidare pratar Jung om arketyperna anima och animus. Det innebär att kvinnor har en manlig del i sig och män en kvinnlig. Genom att lära känna sin motsvarighet får man förståelse för sina val av partner samt ges möjlighet att skapa en balans mellan den aktiva och drivande energin samt den mer lugna och omhändertagande energin. Vi behöver alla vara i balans mellan aktivitet och återhämtning på så många olika plan.
   

4. Som sista steg i individuationsprocessen behöver vi förflytta oss från egots medvetna Jaget till en helhet som kallas Självet, då vi blir i samklang med både vårt medvetna och det som omedvetet påverkar oss . När vi kommit dit har vi bearbetat gamla trauman, hittat vår rätta plats och funnit mening i livet samt känner oss trygga och harmoniska. De arketyper som Jung menar motsvarar denna fas är bland annat Jesus och Buddha.

Jung menar även att innan vi når full individuation tenderar vi människor att söka något som ger oss en känsla av helhet. Det kan vara en religion, men för dem som inte tror på någon högre makt fylls hålet medvetet eller omedvetet av andra saker som: materialism, socialism, konservatism med mera. Det är detta som bidrar till människors väsentligt olika synsätt. Samt att man söker likasinnade som bekräftar ens eget synsätt, vilket i sin tur bidrar till ökande polarisering, fundamentalism och konflikter.

Så med andra ord, om vi tar eget ansvar och arbetar med oss själva, bidrar vi medvetet till vår eviga utveckling. Men än viktigare, att bli mer medveten om sina egenskaper och beteenden bidrar även till ett minskat ego och en större inre trygghet där de personliga gränserna värnas, men åsikter inte behöver hävdas, vilket leder till att man även bidrar till att ta ansvar för att vi får en värld att leva i som både människor, djur och natur mår bra av. Så vi behöver alla ha modet att våga se på oss själva och utvecklas oavsett om vi ser det från ett andligt eller psykologiskt perspektiv.

För den som vill veta mer om Carl G Jung rekommenderar jag böckerna Mitt liv och Människans och hennes symboler, kapitel 1.